nattens svarta timmar

Glimmande månljus, stjärnors närvaro
Enkelhetens stund, fylld med härlighet
Jag är mitt naturliga väsen, ej det materiella
Kvällens tysthet, världen i stillhet
Nog till att höra en tanke, höra hjärtats sång
Ljuva stunder av rofylldhet, skänker mening
Underbara natt, vars magiska stillhet fyller mitt hjärta med fred
En lugn natt med himlens dova sken
Jag är här och nu
I stillhetens palats

Forever more

The gods has sent me, further than hell
They control my destiny, towards the abyss
Pain guides my path towards damnation, forever eternal
Streams of ruby red blood covers my face, descending from my eyes
Wrath torments my voice, alerting every demon awake
Battlesworn I cast myself into battle, facing the extreme darkness
Silent whispers tells me to move on, confronting my heavenly love
Balls of fire is flown against me, halting my progress
Raging fury finds my strenght, lunching me up against a gigant demon
Angelslayer, I confront thee
Answer for my sins, you hellish being
Forever shall hell hear our battle, all for my heavenly love

Wishes'

Enter my glade of silence

find a comfortable spot to sit down

solitude is always present here

if I had a vision I would adore you

if I had a voice I would promise you

if I had a feeling I would share it

solitude is a strange thing

it does things to your existence

show me the path of relief

end this phasing

Exspiration av reflektion

Ett första möte, stigande spänning och en begränsad andning. Längtan och förtröstan till något större än enbart vänskap. En vid trappa, dess topp blottar en port. En nervös känsla stiger upp inom den vakne. En knackning, en till. Dörren öppnas och den sökande möts av skönhet, hjärtslagande skönhet. Den typ att ens andning tar en paus av positiv överraskning. En liten viskande röst talar i från bröstet, hjärtats egna röst gör sig markant. Ögon möts, låser sig i varandra. Ett leende av glädje sprider sig, ett leende som får kinderna att domna. Ett vackert leende, ett älskvärt leende. En önskan, att be tiden att stanna och stunden av gudomlighet kan bestå mellan dessa ögon.Tiden är flyktig och ett kall inifrån porten kallar tillbaka denna bedårande individ. Hastigt beslutas ett nytt möte. Himlens portar stänger sig på nytt. Lämnad på andra sidan, Trots att porten är stängd, hörs en stämma, djupt från själens vrå, glädje och ett tjut samtidigt som glada skutt, vilket för den nyfikna ner för den vida trappan. En känsla har omfattat kroppen, verkligheten kommer tillbaka. Hastiga blickar kastas runt, inget vittne till denna visning av en innerlig känsla av ljus och härlighet.
Vid en korridor, fylld av människor med bestämda mål passerar, vid en entré där folk kommer och går. En sluss av möten. Inväntande på den ängel som tidigare bevittnats. Vid korridorens hörn visar sig denna underbara, glädjespridande definition av livets lycka. Ögon möts på nytt, fyllda med varma tankar, hoppets flamma inte längre glöder, den är en vild flamma som vill visa upp sig. En omfamning sker och två själar som möts, känner sig hemma i famnen hos varandra. Framtiden lyser upp i ett nytt sken.
Vid en resa bryts hoppet, flamman och ljuset. Från att besökt himlens portar och fått tillhöra en ängel, till att falla ner till helvetes portar som sluter och fängslar. Mörkret fäster sig i själen, dränker den från insidan. Allt som består är en önskan att få åter tillhöra saligheten och värmen. Alltid blickande uppåt i tron på att återse det vackra leendet, det älskvärda leendet. Kvar i mörkret hörs enbart en sång av förtröstande hopp och hjärtlig längtan. Tårar faller på insidan av ett skal, nu blott blekt av frånvaro av ljus.

Passionerad ångest

Inuti kärlekens palats inväntas en evig känsla
Raseriets utövande vars stillhet nu stiger
Ömkans dom utdelas passionerat av ljusets ängel
På knä, blickar vänds uppåt, välsignad av härligheten
Skyldighetens ängsla greppar ångestens ben
Flyktens vingar formas och giver fart åt skulden
Hatets flämtning brinner i bröstet
Änglarnas svärd är redo att svinga ner för plikten
Tysthetens stund träder i kraft, sinnen förlorade
Vrickade böner uttalas från en vilsen själ
Himmelsk stillhet kvarstår, giver rum till insikt
Domen inväntas ödmjukt, en bön om förlåtelse
Själens sång blommar, domen krymper
Änglar lika, möts på nytt

Själens resa

Jag seglar i ett stillsamt, spegelblankt hav. Himlen ovanför belyser min färd med miljontals stjärnor. Varma, blygsamma vindar för mig framåt. Synen är gudomlig, det omfattande mörkret tillsammans med tystnaden. Illusionen via det spegelblanka havet, lurar mina sinnen till att tro att jag seglar i himlen. Tålmodigt och överraskande nog, förväntar jag mig att se nordens gamla gudar segla bredvid, artigt vinkande som om jag vore en like. Den eviga tystnaden stillar min själ, mina tankar och mina hjärtslag. Min eka, snidad av finaste trä, känns len vid min beröring. Jag uppfattar inga ojämnheter, en yta nästan likt silke. Horisonten kläs ej av höga bergstoppar, inga sluttande dalar. Bara ett okänt öppet hav utan ände. Jag lägger mig ner, avgudar himlen. Mina öron hör vattnets mjuka beröring med ekan. Vart min färd bär av, är bortom min kunskap. Jag accepterar de vänliga vindarnas påskjutning. En stämma bryter ut inuti mitt bröst, sångens magi når mina läppar. En ballad från själens stilla ro, ljuvlig att lyssna på medan jag seglar allt vidare i det okända.

Eyes of promises and eternal love

I'm following your graceful steps throughout the night
Spellbound by your ever divine beauty
Magically placed within a wondrous world
Your eyes filled with passionate promises
The angelic voice of yours tranquilisers me
Charmed I feel, bound with blooming love
With silky touch, you place a kiss upon my cheek
Ethereal became the moment, still rooted within my soul
Sinful shadow emerge, only to hinder our divine pledge
Defrauded on my senses, I fight for a chance
My voice begs echoing between mountains
Love shatters into a million stars
What remains is a heavenly shine
With thorns in my heart I gaze into the night
Searching after your promising eyes