Det är förfärligt, ja det är förjävligt
Känslan består, i verkligheten som var drömmarnas värld
Den rena kärleken har blivit synd
Tunga tysta murar som byggts rasar ihop till damm
Minnen av kärlekens dans, glädjer min själ
Så jag vänder på min blick, mot det vackra året som gick
och den fantastiska människa du var
Och mitt hjärta börja skälva, för jag minns dig som en älva
Du skrattade åt allt och ingenting
Med dig var inget farligt, inte ens särskilt allvarligt
Du snubblade runt, du dansade i ring
Det var en plats för vår tid, år 2006
Den jävla längtan om att få falla, den bor ju i oss alla
Det skiljer mest nyanser i vårt skrik
Men det är inte jag som har dig fången
Det är ingen taggtråd och metall, det är ditt egna fria fall
Jag inser att jag gråter
instängd i ett svettstinkande rum
Men det är vrede som jag känner, den rasar och den bränner
Om en plats för fallna änglar, där man lever på kredit
Har man en gång varit där så vill man återvända dit
Där man glömmer var man kom ifrån, man glömmer vem man är
Man glömmer vart man är på väg med allt det innebär
Där läker klippta vingar, där gör man vad man vill
Där kan man inte åldras, för där står tiden still
Men resten utav världen blir betydelselöst grå
Du måste varit där för att förstå
Och du ringde mitt i natten med en röst som under vatten
Du skrattade, du grät på samma gång
Bad om förlåtelse och tröst
med en sönderskriken röst,
och du sjöng din förbannade sång
Men genom alla dessa år, har jag valt ett annat spår
för du har visat mig den resans slutstation
Ja, jag har haft min förebild, en fallen ängel stolt och vild
som visat vägen genom skriken, genom gråten
Du ska vara evigt älskad och förlåten
Det faller tunga, tysta skurar över tunga, tysta murar
Till minne av oss, består i drömmarnas sagolika sal
