In the hall of Shadows

Välkommen, ta ett djupt andetag. Så ja, slappna av. Lugna andetag, känn hur dina muskler släpper spänningarna. Du känner dig avkopplad, lite trött. Luta huvudet tillbaka. Fokusera på andningen. 3 du känner en skön spridande värme genom kroppen. 2. Dina ögon blir tunga, så blunda gärna. 1. Du känner dig helt avkopplad, flytande mellan dröm och verklighet...

Framför dig ser du en korridor, färgerna är av svart, grått och vitt. Det är små avlånga fönster nära taket som släpper in lite solljus, vilket inte sträcker sig ner till golvet. Korridoren är av skuggor. Mörk och kramande. Vid andra sidan ser du en yngre version av dig själv. Stående med blicken på dig. Utsträckt hand. Du vill närma dig själv. Korridoren är av skuggor, detaljer av det förgångna och slitna.

Allt verkar bli större ju längre fram du kommer. Världen återfår sin storhet, perspektivet av ett barn. Väl framme ser en spegel, det är en reflektion av dig själv. Du är ett barn igen. Kläderna på din kropp är förstora. Du vänder dig om, ser korridoren som är täckt av skuggor. Vid änden du anlände ifrån står en person, en individ. Det är du som vuxen, håller ut en hjälpande hand. Du springer för att möta dig själv. Ljudet av dina fotsteg ekar i korridoren av skuggor. Du känner solens värmande strålar träffar ditt ansikte vid varje fönster. Du springer snabbare, så snabbt du förmår men avståndet blir inte mindre. Du stannar upp och avståndet är likvärdigt som innan. Du tar ett försiktigt steg fram. Avståndet minskade. Sakta går du emot dig själv.

I korridoren av skuggor pendlar du mellan nu och då. Vuxen som barn. Reflekterar ditt liv.

I korridoren av skuggor får kan du förstå dig själv.