Ituslitna stunder

När flamman dansar sig sval
Ödets kyliga väntan sluter sig
Stundens skönhet avtar
Naturens sista andetag
Stillsamt sjunker solen
Hoppet greppar himlen röd
Händer tappar sitt grepp
Fingertopparnas sista kyss
Kärlekens stund sviktar
Nattens kalla vindar sveper
Poetens röst hörs med fiolens sång
Varsamt behålls en glöd
Dold i ett nalkande mörker
Daggdroppar klär marken
Evighetens timglas
Ömhetens ögonblick
När flamman dansar sig sval